Long Live Love - nyhetsbrev från FWG den 31 januari 2024

Hello alla mina fina Fu Wei-vänner,

Det blir alldeles, alldeles för långt mellan nyhetsbreven, men förhoppningsvis håller ni ögonen på mitt instagram, det händer ju att jag ger företagsinfo där även om det mesta är pro bono läggningar och astroväder. Har ni inte hittat mig ännu så är ni naturligtvis varmt välkomna, mitt ig är @fuweiguidance rätt upp och ner. Hänger ni med i stories så blir det en osalig blandning – nå, understundom kanske ganska salig också förstås… - av vackra miljöer, andliga tänkvärdheter, konst, poesi, allehanda tips och sedan ganska mycket Ukraina förstås, skydd av skog, hav, valar, en del om politik (mest påminnelser om allt galet som händer i USA), djurrätt och en massa annat som intresserar mig. Det händer att jag lägger upp någon privat bild också, men det är lite mera sällan. Hur som helst är ni varmt välkomna att följa, men för den som omfamnar QAnons konspirationsteorier, inte gillar djur- och artskydd, eller inte gillar liberalism och demokrati så kan det förstås vara rätt beska droppar som serveras.

Mhm, lite som en Manhattan faktiskt när jag tänker efter; whisky, vermouth och några stänk bitter angostura med ett Marachinokörsbär på toppen. Inte för att jag dricker så många drinkar precis, men för att jag för första gången kunde destinationen på 10 poäng i På Spåret förra veckan med hjälp av den ledtråden. Det är lite märkligt vad som lagras därinne i huvudknoppen. Dessvärre är inte allt lika lättillgängligt längre, men typ en halvtimme senare kan man ju komma ihåg namnet/platsen/filmen/boken när infon har synapsat sig hela vägen fram, men det är ju långt ifrån På Spåret-kvalitet då förstås. Blir lite konstigt, misstänker jag, om studion har släckt ner innan man kan säga Kuala Lumpur. Och väldigt få poäng blir det dessutom…

Nå, det gör ingenting. En del av er kanske kommer ihåg posten där jag skrev om att det bara finns två sorters människor, enligt en tibetansk Rinpoche; Benefactors of Love och Benefactors of Patience. De förra är enkla att komma överens med, de senare är de som utmanar en på allehanda sätt. Jag älskar denna tankegång, den är verkligen ett perfekt hjälpmedel på livets mänskliga mötesplatser, men det jag skulle komma fram till var ju att vi har en representant för det senare just i På Spåret och då tänker jag att så mycket övning behöver jag kanske inte ändå. Blink, blink.

* * * * * * * *

I slutet av januari publicerade Sydsvenskan en artikel om att Kungshuset nu äntligen är renoverat, och det blir en administrationsplats där nu rektor skall husera. Kungshuset, är den fantastiskt vackra tegelbyggnaden med ett torn som gränsar till Lundagård som är parken vilken även gränsar till Domkyrkan. I detta torn går den gamla trätrappan i spiral, och legenden säger att Karl XII red upp för denna trappa på sin häst – något som dessvärre inte är sant för trapptornet tillkom efter kungens död. Alas. Aldrig får något vara riktigt spännande.

Hur som helst, när jag läste min första termin i Lund så läste jag en helt nyskapad kurs först; Vetenskaplig grundkurs. Den första delen som omfattade vetenskapshistoria hölls i Kungshuset, och huvuddelen av denna introduktion hölls av en professor i teoretisk filosofi, Bengt Hansson, som likt Aristoteles gick fram och tillbaka under föreläsningarna. Denna metod kom från det gamla Grekland och den Peripatetiska skolan, efter grekiskans peripatein, att gå omkring, och ja, likt innehållet till en Manhattandrink så finns ordet peripatein relativt lättillgängligt i mitt huvud fortfarande. Man får väl vara glad för det, om än just dessa kunskaper inte är tillämpliga varje vecka precis…

Jag var i alla fall så lycklig av att befinna mig mitt i detta, vi läste Platon, Darwin och Descartes bland annat och diskuterade dessa texter, och jag tog nog faktiskt lite för mycket plats under diskussionerna men jag hade ju läst texterna minutiöst (till skillnad från de flesta andra om jag skall vara ärlig) och var helt exalterad… Vi fick också gå på en disputation på nedervåningen i Kungshuset som en del av vår introduktion till universitetsvärlden, och många år senare tänkte jag förstås att där skulle min disputation hållas en vårdag, men det blev ju istället en snöstormsdag i december på institutionen som vid den tidpunkten hade byggt om och nu hade större tillgängliga rum som användes både till i princip allt. Första årets teologistudier däremot hölls i Universitetshuset (den stora vita byggnaden som syns bakom Lunds Studentsångare när våren sjungs in) och i den andra tegelbyggnaden vid Universitetsplatsen, mitt emot Kungshuset; Palaestra.

Nu i efterhand känns det verkligen fantastiskt att fått ha varit med om den starten på min kunskapsresa, mitt i de mest historiska delarna av universitetet. Men förstås; icke att förglömma; jag har växt upp på landet och hoppas verkligen att det har gett mig en god, stabil bas av jordnära sunt förnuft. Det är en egenskap jag beundrar hos andra i alla fall; vett och sans och fötterna på jorden, för utbildning behöver ju inte vara synonymt med klokskap nödvändigtvis. Och det säger ju heller ingenting om vänlighet och medkänsla som är det absolut viktigaste hos en människa…

Många morgnar under tidigt 90-tal i Lund inleddes med en andra frukost på Conditori Lundagård som på senare år bytte ägare, förändrades, försämrades, snabbt gick i botten och stängde. På den tiden gick jag upp kl 04.15, hanterade hästarna, gjorde vid mig och lilla Bea, körde hemifrån kl sex, lämnade Bea hos dagmamman, och tog tåget strax innan halv sju till Lund – och därför var det inte helt fel med en liten påfyllningsfrukost innan första föreläsningen. Och eftersom det just nu är säsong; på gamla Conditori Lundagård fanns magiskt goda semlor – eller fastlagsbullar som vi definitivt sade på den tiden – där mandelmassan och grädden var ihopmixad. När de nya ägarna inte fortsatte med den traditionen var det ju ganska klart åt vilket håll det barkade…

En annan sak som man fick lära sig som novisch var ju också den akademiska kvarten som är en tradition i Lund. Det betyder att om det står att en föreläsning börjar kl 9.00 så är det inte alls så; den inleds först kl 9.15. Det händer numera att jag behöver utnyttja den där kvarten i sociala sammanhang med människor jag känner väl, men annars är det väl trevligast med punktlighet – och för er som kommer hit är det högst rekommenderat… (Blink, blink igen).

* * * * * * * *

För ett par veckor sedan hade jag en kraftfull vision i flera steg (jag har kortfattat redogjort för den på ig, under en bild av en Herrnhuter-stjärna, som också var en del av vad jag såg, så vill ni se vad jag såg för min inre syn så får ni scoota över till ig). Den upplevelsen kom att påminna mig om en annan lärare i Lund; Antoon Geels, professor i religionspsykologi ochreligionshistoria. Det var något alldeles särskilt med honom och hans undervisning, och det blev en i mitt tycke särskild connection (helt platonisk) redan från den första kursen i religionspsykologi på grundkursen i teologi, sedan ytterligare en älsklingskurs längre fram (bland annat om gnosticismen och nyplatonismen), därefter några värdefulla doktorandseminarier (där han också vid ett tillfälle berättade att när han var i Indien, eller möjligen Nepal, så hade någon slags guru eller vis man sagt till honom att han, under ett tidigare liv hade varit en gud eller en semi-gud i den kontexten, men han hade misskött sig och använt sin makt fel, så i detta liv hade han blivit degraderad till universitetsprofessor…-haha, var det inte bara helt underbart…?!!!) och till sist var han också en av de tre i betygsnämnden som bedömde min avhandling vid disputationen.

Tyvärr lämnade Antoon Geels vår värld efter ett hastigt sjukdomsförlopp för några år sedan, men jag läser just nu hans sista bok; en översättning och presentation av 1300-talsmystikern Jan van Ruusbroec, Det andliga bröllopet. Lärdomar av en medeltida mystiker (Artos, 2021). Han har skrivit ett relativt stort antal böcker med inriktning på mystika upplevelser, och en av dessa presenterade jag på ig några dagar efter det jag hade haft min vision; Skapande mystik. En psykologisk studie av Violet Tengbergs religiösa visioner och konstnärliga skapande (Plus Ultra, 1989). Sedan finns ju den klassiska grundboken i religionspsykologi; Den religiösa människan också skriven av Antoon Geels och Owe Wikström, den senare professor i religionspsykologi i Uppsala.

Hur som helst, det jag skulle komma fram till är att det finns mängder av böcker som innehåller kunskaper om just de ämnen som många av er är intresserade av, skrivna av människor som har ägnat sitt liv åt att djupdyka på ett seriöst sätt in i de andliga och religiösa världarna. Dessa böcker måste inte alls kännas som superakademiska eller otillgängliga, däremot vet man att det inte är fria fantasier, skrivna på ett torftigt språk eller helt enkelt dåliga kopior av vad andra tidigare har publicerat, vilket kan vara fallet med den större delen av det som numera skrivs och publiceras under begreppet ”nyandlighet”.

Kalla Fakta satte ju fingret på en del ömma punkter, och även om det förvisso går att diskutera deras upplägg, urval och etik så visade de ju – lite väl kortfattat, kanske?! – en del av de terapeutiska missgrepp som kan ske och dessvärre sker i denna kontext. Jag gjorde ju en post på ig även om detta, men jag är fullt medveten om att en del av er dras till, gillar, följer och kanske till och med beundrar och anlitar några av dessa företrädare. Det får ni gärna göra för min del, vi lever i en fri värld, men personligen tycker jag nog att de åtminstone bör ringa en varningsklocka när någon proklamerar QAnon-teorier som rimliga källor till kunskap, debiterar 2500 kr för en healingsession, eller, vilket framgick diffust i slutet; knyter till sig människor i bästa sektstil. Det där lilla klippet i slutet av programmet med sms som någon terapeut hade skickat var väl inte direkt love & light om man säger så, utan snarare menat att kränka och skrämma på ett ytterst obehagligt och andligt obalanserat sätt.

Om ni vill eller behöver läsa in er på sekter så finns exempelvis klassiska Manipulering pågår. Avslöjande erfarenheter från före detta sektmedlemmar (Verbum, 1995), …som en tjuv om natten av Lena Ringqvist (Bokförlaget Langenskiöld, 2005),Då gråter änglarna av Marianne (Richters, 1996) och Samvetskris. Konflikten mellan lojaliteten mot Gud och lojaliteten mot en religiös organisation av Raymond Franz (CKI-förlaget, 1990), de två sistnämnda om Jehovas Vittnen, där Raymond Franz var medlem i den styrande kretsen i USA innan han efter att han ifrågasatt vissa saker, blev persona non grata.

Med tanke både på Kalla Fakta och på vilka budskap som förmedlas på instagram och florerar på tiktok, så behöver man vara påläst för att kunna sortera agnarna från vetet. Bara för att det är ”New Age” och presenteras som glatt, positivt och kärleksfullt, betyder det inte att det inte kan mynna ut i manipulation, konstiga och olämpliga relationsbindningar och inte minst ett pengautbyte där en kostnad inte alla gånger motsvarar kvaliteten på innehållet. Som alltid; låter det för bra för att vara sant, ja då är det sannolikt det.

* * * * * * * *

Nå, mina vänner, skall jag göra reklam för min verksamhet efter detta? Hm, det blir ju lite absurt. Så då gör jag inte det. De flesta av er vet vad ni får. Inte svart kaffe, men det kan bli en del svåra ord. Som jag gärna förklarar såklart, om det behövs. Oftast ett snabbt flöde, så vid readingar rekommenderar jag inspelning så ni kan lyssna igen. Healing, som de som upplevt, väl vet inte kan sorteras under placebo. Det är så starkt att det känns och gör påtaglig skillnad. Hoppsan, nu gjorde jag visst lite reklam i alla fall…

Jag har gjort en liten prismodifiering och för de allra flesta är den just liten, på healingen är det bara några tior för jag vill gärna, gärna att alla skall ha råd med detta välgörande, underbara. Den stora höjningen är på första besöket vid en reading, jag har nästan aldrig lyckats begränsa det till 75 minuter så nu är det 85 minuter på plats (minst) och till det kommer ju min förberedelse av astroöversikten som tar närmare 30 minuter och som jag gör någon dag innan. Så även det nya priset 1390 kr är, i förhållande till vad som innefattas, väldigt rimligt. Och det som tidigare har varit högst uppskattat och ofta nyttjat är att jag ger en kombinationsrabatt om 350 kronor för den som kombinerar en reading med en healing, dvs Pernilla’s Pick-Me_Up, och denna rabatt fortsätter jag med. För detaljer om priser och om allt annat rörande konsultationer så titta gärna på min hemsida. Den är omodern, jag vet, men den är i alla fall uppdaterad nu, så bara det lilla miraklet kan vi väl sätta ett kryss i taket för?!

Fortfarande har jag problem med gmailen som inte släpper igenom svaren, det går dock bra att ni mejlar mig från gmail, det kommer fram och så får jag svara på annat sätt. Snabbaste sättet att nå mig är via sms 0708-38 38 09. Välkommen med förfrågningar, jag har ett tiotal tider kvar i februari exempelvis.

Visste ni förresten att på finska heter februari Helmikku; pärlmånad, efter hur ispärlorna hänger på trädens grenar. Så vackert! (Jag talar tyvärr inte språket, men pappa gjorde det för min farmor var finska). Så behöver ni mig i pärlmånaden, jordmånaden mars eller vilken månad som helst; låt mig veta!

Varma hälsningar; Pernilla – Fu Wei Guidance